När jag satt och finurlade på förra veckans bokfemma, så kom jag oftare på författare jag skulle vilja ha som middagsgäster. Vilket Malin visst oxå hade tänkt på, för just det är uppdraget för veckans bokfemma.

Veckans tema är middagsbjudning, men den här gången för författare. Nämn fem författare som du skulle vilja bjuda hem på middag och motivera varför

Jag önskar verkligen att Jenny Diski skulle vilja komma, även om jag nog misstänker att hon är lite för mycket ensamvarg för det. Men finge jag önska, så skulle jag vääldigt gärna ha henne på middag. Flera är vi som har konstaterat att hon verkar så genomsympatisk och varför vill man inte ha en sympatisk gäst på middag?

Sir Arthur Conan Doyle. För att det sägs att han var som Sherlock, fast fanns på riktigt. Och jag vill ju lära känna Sherlock och vad kan då vara bättre än att lära känna hans verklige förebild?(Om nu ryktet är sant, vill säga…)

Jeffrey D. Sachs (”The end of poverty”). För att jag vill höra mer om hans tankar om hur vi kan utrota fattigdomen. Och för att jag tror samtalet mellan mellan honom, Diski och Doyle skulle bli väldigt intressant.

Radclyffe Hall (”Ensamhetens brunn”). För att höra vad hon tycker om världen av idag jämfört med världen när hon levde och verkade. Om situationen för homosexuella då och nu, men annat oxå.

Mark Levengood Han har ett sånt underfundigt sätt att betrakta världen på och är så bra på att förmedla det. Sen verkar han vara en sån riktig mysnisse. Och vem vill inte ha en mysnisse på middag? Vilken stämningshöjare, lixom. Fast jag bjuder faktiskt inte honom för att han är författare främst, utan för hans sätt att förmedla sig själv på. Kanske skulle han och Hall ha en del synpunkter att dela med varandra.

Igen upptäcker jag i efterhand att jag att jag har valt middagsgäster som skulle göra intressanta kommentarer om vår samtid, eftersom de är goda iakttagare. Jag hoppas dessutom att de skulle uppskatta varandras sälllskap

Men tänk, gud förbjude, att deras främsta kommunikationsverktyg är just det skrivna ordet och att de i själva verket är fnösketorra som middagsgäster? I så fall får jag släppa min nyfikenhet loss och köra 200 frågor 🙂 Fast jag tror inte att jag behöver det. De verkar så klarsynta i sitt sätt att betrakta världen att de nog skulle hitta samtalsämnen även med varandra.

Annonser