”Prioritarire” är en brevroman där vi får ta del av en brevväxling mellan en konstnär och ett av hans ”fans”. Hon har sett en tavla hon tycker om och skriver spontant ett kort till konstnären och han svarar. Och där urartar det till en allt hetare brevväxling. Romanen utspelar sig på 1970-talet, d.v.s lååångt före internets och mailens tid, något som nästan känns antikt. Och väldigt väldigt romantiskt 🙂

Det känns som att man snokar när man läser den högst privata korrespondensen och det var nästan så att jag rodnade när jag satt med boken på tåget. Tänk om nån såg att jag satt och läste andras brev??

Ångande, längtande, trängtande, desperat och oj, vad jag känner med de två. Hon bor i Danmark och det är oklart vad hon egentligen pysslar med, förutom att längta efter honom. Ju längre in i boken man kommer, desto mer misstänker jag att hon faktiskt sitter hemma vid brevinkastet och väntar på hans brev. Medan han lever sitt eget liv i Frankrike (och utställningar nationellt och internationellt) med henne som pikant krydda.

Ett möte IRL kommer allt närmare och upplösningen får luften att gå ur mig. Och jag lider ännu mer med de inblandade. Den kärleken, den kärleken.

Jag njuter av varje stavelse av språket som är moget och uttrycker väldigt mycket på väldigt få ord. Boken är inte tjock och den säger ändå så mycket. Läs och gråt en tår.

Annonser