I veckan vill Malin veta vad för serier man läser. Bokserier, alltså. När jag först läste inlägget, så stönade jag inombords: jag läääser ju inga serier, ååååh, jag som ville få en rolig bokfemma. Och sen började jag fundera, läste lite hos Pi och bokidioten och kom på att jag visst läser serier. Att faktiskt några av de bästa böckerna/historierna jag har läst har hört till serier. Så då fick jag blänga på mig själv och himla över hur lite jag kan om mina läsvanor, egentligen. Jag uppskattade serier mer när jag var mindre, så jag har delat upp mina serier i nutid och dåtid. Håll till godo.

Serier jag har uppskattat i någorlunda nutid

Stieg Larssons millennietrilogi. Skarpt, insiktsfullt och med en av världens coolaste hjältinna. Det är alltid tråkigt att människor dör i förtid och extra synd om de är begåvade författare och skriver bladvändare som gör att klockan är 04 är man släcker lampan och sedan försover sig.

Sjöwall/Wahlöös böcker om Beck. Feelgoodböcker som med fördel lyssnas på. Som Guillou fast på 1960-talet. Och där film-Beck ska spelas av Gösta Ekman och Gunvald av Rolf Lassgård.

Hamilton-serien av Guillou (tack, bokidioten!). Jag behöver egentligen inte skriva något mer om mitt förhållande till Hamilton och Guillou, ni vet redan hur förtjust jag är i Carl Gustaf Gilbert Hamilton.

Serier som jag tidigare har uppskattat
Isfolketserien av Margit Sandemo. Som hormonstinn fjortonåring fick jag låna Isfolket-serien av min bästa vän och ojojoj, vad jag plöjde de böckerna. Släktsaga, kärlek, trolldom, ond bråd död och en maaaaassa ”tantsnusk”. 47 delar släktsaga, kärlek, trolldom, ond bråd död och tantsnusk. Klockrätt tonåringslitteratur mao 😉

Britta och Silver-serien av Lisbeth Pahnkhe (tack, Pi). Jag var en riktig hästtjej när jag var liten. Hemmavid. Jag har sammanlagt ridit ca 4 gånger i livet och tillbringat väldigt lätträknade timmar i ett stall, men hemma på min kammare drömde jag mig på bort på ridläger, dressyrkurser och på sommarritter. Och jag var så avis på Britta för hennes Silver, men läste ändå böckerna med stor behållning.

Biggles av W.E Johns. Jag var så kär i Ginger när jag var mindre! Och jag älskade äventyren, problemlösandet och framförallt att det flögs en massa! (Kanske var det ödesbestämt att jag skulle flytta ihop med en flygnörd? 😉

Gömda-serien av Liza Marklund. De första böckerna, de som är skrivna av Liza och Maria tillsammans läste jag och förfärades över. Jag kom ihåg att jag var så förbannad över hur hon blev behandlad och hur tandlöst samhället var i det skydd hon erbjöd. I jobbet har jag stött på människor med som har levt under hot och har än en gång tvingats inse vilka begränsade liv de lever och hur mycket av det övriga livet som förutsätter att man kan dela med sig av personnummer, namn och adress.

Tre deckare av Robert Arthur (gick oxå under namnet Alfred Hitchcock och tre deckare). Tre ungdomar har en liten deckarbyrå med ett litet kontor i en husvagn gömd på ett skrotuppslag och får en massa konstiga uppdrag. Problemlösning och äventyr 🙂

Ni ser, det blev ju en hel radda serier!

Annonser