Salzinger har skrivit en reportagebok med utgångspunkt i Bush d.y:s begrepp ondskans axelmakter (Irak, Iran och Nordkorea) och dit senare Kuba, Libyen och Syrien fogades. Hon har i jobbet som utrikeskorre för SR besökt de sex länderna, vilket, förutom radioreportage, resulterade i mera personligt hållna reflektioner från respektive land. Eftersom jag jobbar med Mellanöstern, så slängde jag mig över den här boken direkt!

Reportagen/noteringarna från varje land börjar när Salzinger ska försöka ta sig in respektive land och slutar när hon har varit där färdigt. Hon skriver om det som inte kom med i radiosändningarna: om människor hon träffat, om det rotlösa i att vara stationerad på ”journalisthotell” och om en utrikeskorres vardag. Och glimtar från varje land hon reser i.  Mest ger mig inblickarna från Nordkorea, Libyen och Kuba, eftersom jag dagligen hör människor berätta om livet i Irak, Syrien och Iran. Allra mest spännande är (förstås) Nordkorea, eftersom det landet är så himla stängt!

Snabbt och lätt plöjer man igenom land efter land. Salzinger skildrar vad som är utmärkande för respektive land och jag får uppfattningen att det även är vad hon ser när hon är på plats; att hon verkligen använder sin västerländskhet när hon är ute. Hon använder den som verktyg för att förstå och prata med människor.

Man kan oxå läsa boken som en skildring över vardagen som utrikeskorre i sex ganska olika länder. Då slås jag av rutinen i jobbet: hitta hotell och ordna fixare, tristessen om kvällarna, hur lätt det är att hamna i cyniska uppdragsskildringar (inte helt olika fiskehistorier, där fiskens storlek är ersatt av hur farlig en given situationen var) och elektriciteten som kan uppstå mellan journalister så isolerade i sin lilla klick på hotellet.

Rakt på sak och enkelt, men inte okomplicerat eller förenklat.

Annonser