You are currently browsing the monthly archive for juli 2009.

Supernova kan kanske karaktäriseras som ”chick-lit som gått överstyr”. Ambitiösa och smarta Lisa påbörjar klassresa då hon efter avslutade Handelsstudier ror hon hem jobbet på det mest eftertraktande Konsultbolaget. Jobbar häcken av sig, osäker på om hon ska bli omtyckt, hinner inte med sina tidigare vänner och finner två karlar på jobbet som hon attraheras av. Så långt skulle det kunna vara något skriver av Lauren Weisberger. Smarta och ambitiösa Lisa jobbar och jobbar och jobbar och blir till slut utbränd och sjukskriven och då fattar man att det inte var chic-lit. Eller?

King låter en kvinna ta mycket (och vad jag förstår, mycket välförtjänst) plats i en traditionellt mansdominerad värld. Tempot är högt, det är väl skildrat och jag tänker innan jag vet bättre att det här nog bygger på stora insiderkunskaper (vilket mycket riktigt stämme, läser jag mig till sen). Tighta deadlines, 80-timmarsveckor, ständiga taxiresor och hårt personligt tryck på att ständigt prestera. Och stora krav på vad man som människa ska hålla för.

King låter oxå Lisa tillsammans med andra kvinnor fundera över villkoren för deltagandet i denna värld, som tillhörande en minoritet. Det sistnämnda dock bara lite i marginalen. Det är läsaren som gör de stora reflektionerna över den värld som Lisa så länge lever i. Hon gör korta, ytliga, reflektioner över den snabba klassresa hon gör -som vad kostnaden för en kostym är för hennes föräldrar eller att de prisklasser hon rör sig i endast benämns som Gu, va mycke pängar i hennes föräldrars vokabulär, lixom för stora för att vara greppbara. Men kanske hinner man inte reflektera så mycket när man gör 80-timmarsveckor och äter, tänker och sover arbete. Det är väl just därför Lisa går in i den berömda väggen och helt enkelt inte orkar. Men heller inte fattar varför hon klappar ihop. Jag instämmer i vad Bt skriver om boken: Det finns samhällskritik att ta åt sig av i Supernova men det kräver att läsaren är mognare än Lisa – annars finns risken att romanen tolkas som en enda lång reklamjingel för konsultbranschen och Stureplans nattliv.

Annonser

Hos Ett hem utan böcker hittar jag den här:

BBC believes most people will have only read 6 of the 100 books here. How do your reading habits stack up? Look at the list and put an ‘x’ after those you have read.

1 Pride and Prejudice – Jane Austen
2 The Lord of the Rings – J. R. R. Tolkien
3 Jane Eyre – Charlotte Bronte X
4 Harry Potter series – J. K. Rowling (räknas det om man har läst de första, tro…)
5 To Kill a Mockingbird – Harper Lee
6 The Bible X
7 Wuthering Heights – Emily Bronte X
8 Nineteen Eighty Four – George Orwell X
9 His Dark Materials – Philip Pullman
10 Great Expectations – Charles Dickens

11 Little Women – Louisa M. Alcott
12 Tess of the D’Urbervilles – Thomas Hardy
13 Catch 22 – Joseph Heller
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca – Daphne Du Maurier
16 The Hobbit – J. R. R. Tolkien X
17 Birdsong – Sebastian Faulk
18 Catcher in the Rye – J. D. Salinger
19 The Time Traveler’s Wife – Audrey Niffenegger
20 Middlemarch – George Eliot (däremot Middlesex av Jeffrey Eugnides, och eftersom jag blandar ihop titlarna, så kanske det räknas? 😉

21 Gone With The Wind – Margaret Mitchell
22 The Great Gatsby – F. Scott Fitzgerald
23 Bleak House – Charles Dickens
24 War and Peace – Leo Tolstoy
25 The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy – Douglas Adams
26 Brideshead Revisited – Evelyn Waugh
27 Crime and Punishment – Fyodor Dostoyevsky X
28 Grapes of Wrath – John Steinbeck X
29 Alice in Wonderland – Lewis Carroll
30 The Wind in the Willows – Kenneth Grahame

31 Anna Karenina – Leo Tolstoy
32 David Copperfield – Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia – C. S. Lewis X
34 Emma – Jane Austen
35 Persuasion – Jane Austen
36 The Lion, The Witch and The Wardrobe – C. S. Lewis X
37 The Kite Runner – Khaled Hossein X
38 Captain Corelli’s Mandolin – Louis De Bernieres
39 Memoirs of a Geisha – Arthur Golden X
40 Winnie the Pooh – A. A. Milne

41 Animal Farm – George Orwell
42 The Da Vinci Code – Dan Brown X
43 One Hundred Years of Solitude – Gabriel Garcia Marquez
44 A Prayer for Owen Meaney – John Irving
45 The Woman in White – Wilkie Collins
46 Anne of Green Gables – L. M. Montgomery
47 Far From The Madding Crowd – Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale – Margaret Atwood
49 Lord of the Flies – William Golding X (ett par mycket plågsamma svensklektioner i högstadiet ägnades åt denna.)
50 Atonement – Ian McEwan

51 Life of Pi – Yann Martel
52 Dune – Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm – Stella Gibbons
54 Sense and Sensibility – Jane Austen
55 A Suitable Boy – Vikram Seth
56 The Shadow of the Wind – Carlos Ruiz Zafon
57 A Tale Of Two Cities – Charles Dickens
58 Brave New World – Aldous Huxley
59 The Curious Incident of the Dog in the Night-time – Mark Haddon X
60 Love In The Time Of Cholera – Gabriel Garcia Marquez

61 Of Mice and Men – John Steinbeck X
62 Lolita – Vladimir Nabokov X
63 The Secret History – Donna Tartt X
64 The Lovely Bones – Alice Sebold
65 Count of Monte Cristo – Alexandre Dumas
66 On The Road – Jack Kerouac
67 Jude the Obscure – Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s Diary – Helen Fielding X
69 Midnight’s Children – Salman Rushdie X
70 Moby Dick – Herman Melville

71 Oliver Twist – Charles Dickens
72 Dracula – Bram Stoker X
73 The Secret Garden – Frances Hodgson Burnett
74 Notes From A Small Island – Bill Bryson (nä, men den finns äntligen inköpt!)
75 Ulysses – James Joyce
76 The Inferno – Dante
77 Swallows and Amazons – Arthur Ransome
78 Germinal – Emile Zola
79 Vanity Fair – William Makepeace Thackeray
80 Possession – A. S. Byatt

81 A Christmas Carol – Charles Dickens
82 Cloud Atlas – David Mitchell
83 The Color Purple – Alice Walker
84 The Remains of the Day – Kazuo Ishiguro X
85 Madame Bovary – Gustave Flaubert
86 A Fine Balance – Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web – E. B. White
88 The Five People You Meet In Heaven – Mitch Albom X
89 Adventures of Sherlock Holmes – Sir Arthur Conan Doyle X
90 The Faraway Tree Collection – Enid Blyton

91 Heart of Darkness – Joseph Conrad
92 The Little Prince – Antoine De Saint-Exupery X
93 The Wasp Factory – Iain Banks
94 Watership Down – Richard Adams
95 A Confederacy of Dunces – John Kennedy Toole
96 A Town Like Alice – Nevil Shute
97 The Three Musketeers – Alexandre Dumas
98 Hamlet – William Shakespeare
99 Charlie and the Chocolate Factory – Roald Dahl
100 Les Miserables – Victor Hugo

Hah! Jag har läst hela 24 av titlarna, vilket var fler än vad jag hade väntat mig. Jag hade heller inte väntat mig att så många moderna titlar skulle finnas med.

Med ut på semestern följde faktiskt endast en (1) skönlitterärbok, nämligen Mark Twains Following the Equator.

Med hem följde däremot desto fler:

Från härliga Waterstones vid Piccadilly kommer…

Bill Brysons The Complete Notes (då jag älskade En kortfattad historik över nästan allting )

Richard Dowdens Africa. Altered States, ordinary miracles

Sebastian Berrys The Secret Scripture

och

Philippe Legrains Immigrants. Your country needs them

Från Amsterdams flygplats Schiphol kommer

Confessions of a Mullah Warrior av Masood Farivar

och

The state of Africa av Martin Meredith

Mer facklitteratur än skönlitterärt alltså. Och enbart sex böcker. Det var till och med så att jag gick förbi ett par bokaffärer utan att blinka i slutet av veckan..

Nu hemma efter en vecka i utlandet. Fantastiskheten och jag flög till London och spenderade fyra dagar med att lalla omkring, köpa kläder i Camden, shoppa böcker, äta god mat och må gott. Sen tog vi tåget till Harwich, nattfärja till Hook van Holland och tåg till Amsterdam. Där kärade jag ner i mig staden, hittade en pub med katt, åkte kanalbåt, åt fantastiskt gott, besåg Anne Franks Huis, promenerade längs kanalerna, såg Van Gogh-sk konst och åkte en sväng till Den Haag. Konstaterade att holländskan är lättare att läsa och förstå, än att lyssa och förstå, men att den är vacker och kanske går att lära sig.

Amsterdam-guiden som inköptes på Lonely Planets rea hann precis anlända och användes flitigt. Första gången jag använder en guidebok från dem, faktiskt, men det kommer att ske igen. Plus för den lösa kartan!

Och sen i flygade vi hem. Till den svenska sommaren, svenskt kranvatten och Femina. Idag tröttlall.

På ett bibliotek i närheten tycks böckerna vara vilda:Omkringspringande böcker?

Undrar vilka fångstmetoder som används? Håv? Nät?

Skickliga bibliotekarier kanske rentav enbart använder händerna…

En värld utan slut fick jag av mamma för tre-fyra år sen (kanske ännu längre sen?), då hon visste att jag hade slukat Svärdet och spiran. Den har hängt med ett par flyttar och bara blivit stående i hyllan, då annan läsning kommit före. 1200+ sidor tjock, så tog faktiskt formatet emot oxå: jag ska ju orka hålla i den när jag läser den om kvällarna.

En värld utan slut är en fristående fortsättning på Svärdet och Spiran och tar vid ca 150 år efter den sistnämnda. Kingsbridge har växt, katedralen behöver repareras och pakter, intriger, stark kärlek, svartsjuka, ärelystnad och ont hat finns på precis samma sätt som i första boken. Fyra personer får vi följa, som sammanlänkas av en händelse när de är små. Fyra personer med väldigt olika livsöden som tillsammans gestaltar liv och leverne på hela den sociala stegen i 1300-talets England.

Med Follett är det aldrig är någon tvekan. Han förklarar för sin läsare alla pakter, allas motiv, vem som är lirad med vem och varför saker sker. Här förutsätter vi inget hos läsaren, utan talar om läget direkt. Ibland vill jag inte vara klipsk och beräknande när jag läser, utan enbart låta mig hänföras/förfasas av händelseförlopp och skeenden och då är Follett bra. Jag våndas och längtar med de olyckligt kära, drar en lättad suck av lycka när bra saker händer bra personer och ser med svarta ögon på personer som gör ont och vill ont. Spänningen förtas inte av att deltagarnas motiv till sina handlingar är klara, ety utgången är oviss ända tills Follett bestämmer sig för att berätta.

Jag uppskattar oxå (vad jag tror är äkta) sakkunskap om hantverk, vare sig det gäller katedrals- eller brobyggeri. Det finns en tjusning i att låta passionerade människor prata/visa om sin passion och de av Folletts karaktärer jag tycker bäst om är de som är nytänkande, passionerade och intelligenta. De överkommer hinder som står i sin väg och låter sitt kunnande tala för sig självt. Lättläst, lättförstått och väl utfört hantverk, Follett. Det tycker vi om 🙂

Jag har arbetat en del med människor från Irak och känner mig hyfsat hemtam med det landets moderna historia. Dock är jag inte mer än flyktigt bekant med, men rätt nyfiken på, grannen Iran och blev därför riktigt glad när jag hittade på Mitt Iran.

Shirin Ebadis historia är samtidigt Irans. Hon växer upp i en välbärgad, inte speciellt religiös familj, läser juridik och avancerar snabbt till domare. Då kommer revolutionen i Iran och hela världen vänds upp och ned. Ebadi lyckas i den här villervallan skaffa familj, starta företag, bli väldigt framgångsrik som taleskvinna för kvinnors och barns rättigheter och, på något sätt, ändå leva. Hon stannar i landet när vänner flyr och förlåter dem knappt det svek hon tycker de begår. Varför stannar en högt utbildad kvinna kvar i ett Iran som inte längre är det som det var? Svaret på den frågan får mig att fortsätta läsa.

Ebadi lyckas för mig begripliggöra turerna i Irans moderna historia samtidigt som hon för ner världsomvälvande skeenden till ett individuellt plan. Lättillgängligt om ett fascinerande land och en modig kvinna. Färgat och vinklat är det, men det sticker hon heller inte under stol med.

Valet i Iran var bara någon dag efter att jag hade läst klart Ebadi. Undrar vad hon har att säga om det?

Min bibbla funkar lite lustigt. Jag stod på kö för att läsa Igelkottens elegans, men när jag kommer för att hämta ut den visar det sig att jag har fått ljudboken. Jag reserverade inte ljudboken, utan den ”vanliga” boken, men deras system ”känner inte av det”, enligt bibblofarbrorn bakom disken.

Nåja. Uthämtningen av boken sammanföll med ökad aktivitet i köket (jag hade ett brödrecept och ett på chili som skulle testas), så nu gjorde det ju inte så mycket, även fast det blev lite hopp i läsningen.

Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om Igelkottens. För en gångs skull dissar jag inte en bok på grundval av språkhanteringen. Tvärtom används språket vackert och ändamålsenligt. Men varför inte enbart skriva en bok där Renée och Ozu möts? Jag tycker väldigt mycket om sättet på vilket Renées och Palomas funderingar skildras på, men förstår inte riktigt Palomas funktion i boken, för precis när de två har mötts, så är ju slutet där. Den enda gemensamma nämnaren de två har är ju att de inte passar in i den sociala roll de är tilldelade. Är det kvalificerande nog för att få en bok ihop? Jag kan förstå Renées smygande med sina intressen och sin egen identitet och är glad för hennes skull att en viss japan flyttar in i huset. Slutet är bedrövligt, minst sagt och efter avslutad lyssning står jag där utan att riktigt veta vad jag fick ut av boken.

Jag tycker inte det är så himla fint och vackert och den får mig inte att gråta eller skratta rakt ut. På sin höjd har jag kanske fnissat lite.

Vad tycker ni?

%d bloggare gillar detta: