På väg till tåget som skulle ta mig till bästa syster K och så småningom Bokmässan inser jag att jag har glömt min pendlingsläsning! Jag har inte en bok med mig och ska sitta i flera timmar på tåg. K-a-t-a-s-t-r-o-f. Slinker in på Pressbyrån på stationen (som i mitt tyckte inte har haft så mycket att erbjuda hittills) för att försöka råda bot på krisen. Min far hade en dröm fick följa med därifrån.

Det är väl knappast obekant för någon numera att Obama växte upp med sin vita mor på Hawaii och med sin svarte far i Kenya. Han växer upp med drömmar om sin far*, en far han endast känner via historier om honom som ständigt återberättas. Obama träffar sin far vid ett enda tillfälle.

Obama slutar aldrig att reflektera över sin omvärld, vare sig det är det Indonesien där han tillbringar ett par år av sin barndom; det Los Angeles där han studerar på college; sin vita morfars umgänge eller sin kenyanska släkt på fädernet; eller de svarta han försöker organisera i Chicago. Han försöker förstå vem han är i förhållande till sin familj och det samhälle han är uppväxt i. Han förstår att han lever i och mellan olika världar:

Som det var nu lärde jag mig att växla fram och tillbaka mellan mina svarta och vita världar. Jag förstod att de hade sina egna språk och sedvänjor och betydelsestrukturer…

Han försöker förstå de drömmar hans far hade* genom att själv så småningom åka till Kenya och träffa den andra halvan av sin familj. Hans svarta kamrater och hans morfars svarta vänner försöker få honom att förstå att de hela tiden spelar på ”den vites” spelplan. Den unge Obama försöker förstå genom att skaffa sig mera kunskap. Han blir förfärad av att upptäcka en tidningsartikel om en svart man som genomgått behandlingar för att bli vit. Obama ser dock inte vattentäta skott mellan världarna, citatet ovan fortsätter nämligen med:

…och jag var övertygad om att jag kunde få dem att hänga samman om jag bara hjälpte till lite med översättandet ( s 101).

Lite senare konstaterar han

Min identitet kanske tog sin början i min ras, men den var inte, fick inte vara, färdig i och med det.

Identitet skapas (förmodligen inte enbart, men till stor del) i interaktion mellan individ och samhälle. För att förstå vem man är, så behöver man nog förstå varifrån man kommer och i vilken värld man född i. Obama skildrar sina försök på ett strålande sätt och med en poetisk penna i Min far hade en dröm. Boken kan inte enbart läsas som en amerikansk presidents tidiga memoarer, utan med stor behållning som en ung persons sökande efter sig själv. En ung person som är resultatet av ett möte mellan två personer tillhörande olika världar, både geografiskt och socialt.

*Formuleringarna anspelar förstås på den engelska titeln Dreams of my father, en i mitt tycke bättre titel.

Annonser