Vådan av att vara Skrake berättas från Råberga, som till en början låg utanför Helsingfors, men som i slutet av historien snarare ligger i stadens utkanter. Det här är en släkthistoria som berättas både framåt och bakåt i tiden. Den berättar både om Finlands 1900-tal och släkten Skrakes. Väder är viktigt för en Skrake, ety fisket är avhängigt väder. Och Skrakar är fiskare. Passionerade, besatta fiskare. Fisken står på olika ställen beroende på väder och årstid silverfiskar* är rätt känsliga för väder.

Som populärhistorisk introduktion till Finlands (sena!) 1900-tal fungerar Westös roman synnerligen utmärkt: jag förstår att släkten Skrake lever under Många Viktiga År ™ i den finländska historien. Skrakarna var med från inbördeskriget i Österbotten via Coca-Colas inträde i Finland 1952 (där Werner Skrake körde omkull med en av Cola-bilarna och blev vida…ökänd.) och ända fram till berättaren Wiktor Ansgar Juri Skrake är vuxen och återvänder till familjens hus i Råberga.

Jag associerar Finland med en viss melankoli. Den stämning som kan finnas på våren vetni, när det ligger en och annan snödriva kvar på skuggsidan, när vintersanden inte är bortsopad än, men när det har börjat komma enstaka gröna grässtrån på södersidan husen och när solen är sådär vårvacker som den bara är på våren. När det fortfarande är dammigt, men ändå vårklart. Hela berättelsen har något vårvinterdammigt över sig, oavsett årstid i berättelsen. Vemodig, men klar.

Genom hela boken finns något undflyende, ett mysterium som ligger precis utom räckhåll för mig som läsare, hur fort mina ögon än glider över bokstäverna. Det flyttar sig ständigt framåt och blir klarare och klarare ju längre in i läsningen jag kommer. Sakta sakta förstår jag vådan av att vara Skrake och hade jag fått hela bilden presenterad för mig på en gång, så hade jag nog inte tagit in den.

Jag läser i Arbetarbladets recension att Vådan egentligen är del två i en löst sammanhållen kvartett av böcker och har en känsla av att om de andra är i samma stil som den här, så har jag en favoritförfattare i stil med Per Anders Fogelström. De övriga titlarna, Drakarna över Helsingfors, Där vi en gång gått och Gå inte ensam ut i natten, åker genast in i bokboken!

*skrakiska för havsöring

Annonser