You are currently browsing the monthly archive for april 2010.

Jag har läst mig less på deckare men när jag läste baksidestexten på Hjärtekrossaren blev jag ändå nyfiken. Fader Tom Madden får i biktstolen en dag höra ”förlåt mig fader, för jag kommer att synda”. Vaddå ”kommer att synda”, biktar sig gör man ju i efterhand? Men nej, inte Hjärtekrossaren. Han berättar att han njuter av att plåga och mörda kvinnor. Och att hans nästa offer är föräldralösa Toms enda syskon Laurant. Toms bäste vän Nick Buchanan arbetar vid FBI (avdelningen för ”tappat och upphittat”) och Tom kontaktar förstås honom. Nick får i uppdrag att skydda Laurant från Hjärtekrossaren och samtidigt hitta dennes motiv och identitet.

Äntligen! tänker jag, har jag hittat en författare som INTE skriver om missförstådda, ensamma poliser med diverse problem, utan istället väljer skickliga yrkesmän (i Hjärtekrossaren är det faktiskt bara män). Hon har dessutom valt en grupp som arbetar med gärningsmannaprofiler och de e rätt däri min ve’bo’ som mamma skulle säga. Jag njuter både av att läsa om gruppens försök att identifiera gärningsmannen och av att själv försöka göra det (Garwood låter ju läsaren få veta liite mer än sina karaktärer). Det visar sig att det i Laurants tillvaro finns fler än en kandidat. Och mot slutet visar det sig att det inte alls är som någon hade tänkt.

Hjärtekrossaren är en ganska vältänkt och -deckare . Men inte bara. Den har dessutom ångande skildringar av förbjuden åtrå, långa kvinnoben, välmusklade mansbringor och vältränade armar. Nick och Laurant blir förstås förtjusta i varandra, fast ingen av dem vill inse detta. Han är (klassiskt?) rädd för att binda sig och hon inser inte sin attraktionskraft (lika klassiskt?).

engelska Wikipedia läser jag att Garwood skriver ”romance novels in both the historical and suspense subgenres”. Och romance marknadsförs den inte som i Sverige. Blurben på baksidan är ”Julie Garwood lyckas hålla spänningen vid liv hela tiden och jag kunde inte lägga ifrån mig den 400 sidor tjocka boken, utan läste ut den på en dag” (LT). Jag vill dock inte påskina att detta romance-drag förstör den faktiskt ganska välberättade kriminalhistorien.

Kanske vill jag bara säga att jag blev lite…förvånad över att få reda på att den bok jag hade läst var i en annan genre än den jag hade placerat den i (förvisso endast på basis av blurben och baksidestexten, men ändock).

Jag är lite för kinkig för att vara lättinspirerad när det gäller böcker. Jag har svårt att ta ett boktips på allvar om omdömet endast är ”guud, den är så braaaa”. Jag vill ha det mer substantiellt, utvecklat (invecklat?), detaljerat. Helst vill jag veta mer om vad tipsaren själv läser, så att jag kan värdera boktipset mot bakgrund av tipsarens boksmak (ja, jag är kräsen). (Sammantaget kan alltså ett enkelt boktips resultera i en mindre intervju/boksamtal istf att jag bara säger ”tack, jag ska kolla upp det”. )

Bokhore-Helena ger mig substans, utveckling (inveckling), detaljer i sina recensioner. Som nu med Carol Goodman. En författare vars namn jag har hört ett flertal gånger, men utan att…tja, direkt uppmärksamma. Tills jag läser Helenas recension av Arcadia Falls. Tänker lite Den hemliga historien, blir lite sugen. Nickar uppskattande instämmande till

…stabil, om än inte världsomvälvande, litterär spänning med vackra miljöer och suggestiv stämning. För mig är den obligatoriska mordgåtan sekundär; jag läser Goodman för miljöernas skull.

Läser kommentarerna där Helena tipsar vidare om vilken Goodman att börja med (The Lake of Dead Languages). Blir ännu lite mer sugen. Läser mer om titeln på Amazon och läser framförallt att en kund skriver att historien påminner hen om Tartts The secret history. Ok, you had me att Secret..

Moocha lite Goodmans framöver, kanske?

Inte bara skönlitteratur slinker med mig hem, utan även Andra Intressanta Böcker ™. Som de här:

Nils Ferlin. Poet i livets villervalla av Karl-Olof Andersson

Krossa glastaket. Makthandbok för kvinnor. Maria Herngren, Eva Swedenmark och Annica Wennström

Med list & lust. En handbok för kvinnor och lärobok för män. Anita Jekander och Pia Brandelius

Rebell utan gränser Marc Vachon i samarbete med Francois Bugingo.

Jag undrar när jag ska få tid att läsa de här. Just nu vill jag göra saker där jag rör på mig. Sätter jag mig ner och försöker läsa, så somnar jag!

Myrorna i stan där jag jobbar har en farligt bra bokavdelning. I går jobbade jag bara till halv tolv och skulle bara smita in en liten sväng där och kolla läget, påskekrim-inspirerad! Kom ut 5 böcker rikare och 91 kr fattigare. Men inte ett enda påskekrim. Istället fann jag:

4 blondiner av Candace Bushnell (har aldrig läst något av henne, så nu är det kanske dags)

Glamorama av Brett Easton Ellis (min hatälsk-författare)

I skuggan av värmen av Lotta Thell (en rekommendation av den här smarta tjejen -måste undersökas)

Drakarna över Helsingfors av Kjell Westö (för 15 (!!) riksdaler är den min! Inbunden!!)

Nattvakten av Sarah Waters (älskade Kyssa sammet, kanske är detta en ny kärlek…)

%d bloggare gillar detta: