Adam Cassidy arbetar på ett it-företag med att sälja routrar. Han avskyr det. Gör så lite som möjligt. Bor i en riktigt sunkig lägenhet och tar hand om sin emfysemsjuke, ilskne och bittre far som bor en bit bort. Hans största bekymmer är att hitta vårdare som vill ta hand om fadern, då pappan är expert på att göra sig stört omöjlig med sina medmänniskor (eller är det motmänniskor?).

Efter att (synnerligen olovligen) ha gett en hejdundrande fest för en karl på lastbryggan som går i pension och låtit företaget pröjsa för det (även det synnerligen olovligt) kallas Adam in på företagets säkerhetsavdelning och får ett ultimatum: antingen skickar vi dig i fängelse så det sjunger om det för det du har gjort, ety du är rätt generös med att lämna spår efter dig när du har roat dig i våra datorer eller så blir du vår spion på vår störste konkurrent i branschen.

Han får specialträning både i (olaglig) informationsinhämtning och i att föra sig rent socialt. Han får avancerad intervjuträning, så att han ”på egna meriter” ska komma in hos konkurrenten när de söker en ersättare på en marknadsavdelning. Och ett tydligt uppdrag: ta reda på vad Aurora är. Det går riktigt bra för Cassidy på plats hos konkurrenten och han har snart ny bostad, ny bil och nytt kontor. Fast han börjar mer och mer inse att det här ändå inte riktigt var drömmen…

Paranoia är välskriven, verkar väl researchad vad gäller den tekniska biten och bitvis duktigt spännande! Bland karaktärerna gillar jag framförallt Cassidys pappa och hans vårdare. Slutet är oväntat, även om jag funderade över vart historien skulle ta vägen. Det är snabb läsning och en sån där bok man längtar efter att få fortsätta läsa, så fort man lagt den ifrån sig.

Annonser