Hos Enligt O läste jag om Simon Becketts debutroman Dödens kemi. Ett par dagar senare håller jag en bok med titeln The chemistry of death i handen på Myrorna och funderar varför jag tycker att titeln låter bekant och om det är för att jag har läst om den och tyckt att den verkat dålig eller intressant. Jag köper den ivf. Och tur var det.

En saknad person i byn Manham hittas mördad och dessutom är kroppen kraftigt vanställd. Så försvinner ännu en kvinna och invånarna i den lilla sömniga byn börjar misstänksamt granska varandra och framförallt byns original och de nyligen till byn inflyttade. Läkaren David Hunter är en av de senare. Med en tidigare karriär som forensic anthropologist bakom sig dras han motvilligt in i mordutredningarna. Han är även historiens berättare.

Beckett bygger upp spänningen krypande långsamt tills jag håller om bokpärmarna så att fingrarna vitnar och bokstavligt talat hoppar till i soffan när sambon ropar på mig.

Gillar man CSI, så tror jag man gillar den här boken. Den börjar med informationen att ”a human body starts to decompose four minutes after death” och allt medan historien berättas, så lär vi oss om flugor, maskar och annat som är användbart om man är rättsantropolog. En bonus i utgåvan från Bantam Paperbacks som jag läste, är att man får läsa den artikel som gav honom inspiration att skriva sin debutroman. Plus en teaser från hans nästkommande bok.

På Becketts hemsida finns mer information om de faktiskt två ytterligare böcker han skrivit med Hunter i huvudrollen, Written in bone och Whispers of the dead (på svenska Skrivet i eld respektive Dödens viskningar. Lätt att de blir inflyttningspresent till mig när vi är färdigflyttade!

Annonser