Bryson har en förmåga att berätta om nästan vad som helst så att det blir intressant och greppbart. Jag var omåttligt förtjust i hans En kortfattad historik över nästan allting och är nästan lika förtjust i At Home. A short history of private life.

Bryson bor i en engelsk prästgård byggd 1851. I boken går han genom rummen ett efter ett och berättar dess historia. Både hur rummet nu används av Bryson och hans familj, hur den tidigare ägaren använde det, men framförallt hur rummet blev det rum vi idag använder det till. Han driver tesen att allt som händer i världen till slut hamnar i hemmet, at home och visar genom sin vandring genom huset att så är fallet.

Att gå genom barnkammaren blir en historisk översikt över hur barndomen var under den viktorianska eran. I hallen lär vi oss varför engelskans hall kan betyda både stora salar (som i Royal Albert Hall) och korridor. I köket bland annat om varför just salt och peppar är de kryddor som står på bordet. Förutom  matnyttigheter om det engelska kloaksystemets framväxt (och mindre matnyttigheter som att en toalettuppfinnare hette Crapper), sjukdomshistoria, klädhistoria (som varför kavajer har en rad knappar i slutet av ärmarna), får vi oss även till liv saker som hände året då huset byggdes. Bryson tar oss även med till flera excentriska brittiska hem.

Boken är lika mycket en historia om ord och begrepp (varifrån kommer begreppet ”the drawing room”?), som historien om det moderna brittiska samhällets framväxt. En oerhört fascinerande och tillika underhållande läsning, om det som man lätt kan avfärda som ”bara” ett hem. En sån där bok som man tittar upp ur och till sin brevid sig i sängen läsande partner och säger saker som ”vet du vad råtta heter på latin?” och ”har du sett vilket excentriskt hus?”.

Flera gånger under läsningen gång funderar jag på hur intressant en motsvarande bok om det moderna svenska hemmets framväxt vore. Hur kom t ex ordet ”vardagsrum” till? Och hur gick rummet som tidigare hette salen eller finrummet till att bli just var dags rum? Hur kommer det sig att vi svenskar tar av oss skorna i hallen, men att våra amerikanska kamrater inte gör det? Varför ser våra sängkläder annorlunda ut än amerikaner/britters?

Jag började slalomläsa den här tillsammans med Den franske löjtnantens kvinna, men fick sluta, då en bok per tidsepok räcker. Dock kompletterar de varandra, så båda förtjänas att läsas i anslutning till varandra.

Annonser