You are currently browsing the category archive for the ‘Om Camilla’ category.

Ojdå, jag bloggade visst. Och det var roligt. Vad hände här?

Jag har i-n-t-e haft någon som helst lust med bloggeri, trots årets första inlägg. Vi får väl se hur det går framöver, jag utlovar ingen regelbunden fortsättning. Men heller inte att jag ska sluta.

Ett tag har det heller inte funkat att läsa pappersböcker, utan det enda som har kunnat fånga min håg har varit ljudböcker. Och så särskilt många av de har det heller inte blivit.  Så jag har förvisso inte haft så mycket att blogga om, heller.

Tvivel lägrar sig över Camillas Boklåda. Tvivel om bloggens fortsatta existens.

Jag är tveksam till om jag längre tycker det är roligt att blogga om böcker. Jag läser fortfarande böcker, och bloggar om böcker och tidningar om böcker och recensioner om böcker.

Dock växer högarna med oombloggade böcker och de representerar enbart ”måsten”. De blir liggande på skrivbordet och är mest i vägen. Jag vill ju gå vidare mot nya bokkärlekar, nya äventyr, nya verk att förälska mig i!

Böcker och läsning ska ju inte vara förknippat med måsten i min värld, så kanske är det dags att sluta. Eller kanske att skriva även om annat, på en annan plats. Där kanske böckerna är med på ett hörn. Tillsammans med en massa annat.

Varför läser ni min blogg? Vad är bra med den?

Jag ska till Båstad på yogakurs i augusti. Har fått hyra en liten lägenhet som sägs ligga 200 m från havet och jag får en cykeltur längs havet varje morgon till yogashalan. Jag ser fram emot denna långhelg något så helt fantastiskt.

Jag tänker mig läsning vid havet, strosa omkring i Båstad, kanske göra en utflykt någon annanstans, ety själva yogandet kanske upptar 2 timmar varje dag.

Hos  Läsdagboken finner jag att i Båstad  Bjäre Bokhandel, komplett med blogg, och jag skriver omedelbums upp det på att besöka-listan.

Vad mer finns att hitte på som jag kan roa mig med en torsdag-söndag i augusti? 🙂

Jaha, vad vart det av det här då? Inte ett inlägg på tre veckor. Hur blev det så? Har det hänt något?

Ja, jag vet inte riktigt, jag. Jag har…planerat saker i krukor, haft mycket på jobbet, suttit ute med ansiktet vänt mot solen och…faktiskt ändå läst en massa. Som jag sen inte har skrivit om. Utan lagt på hög och tänkt att det kan jag ta en annan gång.

Geisten har lixom inte funnits där att skriva om böcker jag har läst. Eller om att jag gick och impulsköpte Gun-Britt Sundströms i DN hyllade nyöversättning av Stolthet och fördom bara för att jag tänkte att kanske är det översättningen som det har varit fel på när jag har oläst Austen tidigare. Eller att jag fyndade billiga böcker på stadsbibliotekets rea. Kanske var det värmen. Kanske var det livet som kom emellan.

Just nu vågar jag inte utfästa några garantier om att jag är igång med bloggeriet igen. Det är ju fortfarande varmt ute 😉 Men jag skriver när och så länge jag har lust.

Fantastiskheten har bjudit mig på en helgresa till Berlin, vilket nu har ställt mig inför ett Stort Bokrelaterat Problem: vilken Berlinguide ska jag köpa? Top10? Lonely Planet? Någon annan jag inte ens har tänkt på?

Tips emottages mycket tacksamt 🙂

Jag har tillbringat en mycket avslappnad och förträffligt opåskig påskhelg i Lapphelvetet. Jag valde att resa med markbunden transport, vilket gav sjukt mycket mer lästid än vad jag hade räknat med. Eftersom jag skulle resa nattetid åt båda hållen, så räknade jag med att även sova en del och reselektyrens storlek valdes således därefter. Enbart Okänt offer av Tana French och Death’s Acre av Bill Bass och Jon Jefferson fick följa med. Och den första återvände till södern precis lika oläst som den lades i resväskan, faktiskt.

Uppe i Lapphelvetet gick jag igenom böcker och annat från när jag var mindre. Många av mina stora läsupplevelser kom i form av biblioteksböcker och att äga egna böcker var en stor lyx! Några av mina favoriter bland böckerna jag faktiskt ägde ser ni nedan:

Den första Fem-boken jag läste: Fem befriar flygarna av Enid Blython

En av mina favoriter med Sherlock Holmes-deckarna: Fallet med de osynliga bevisen av Terrance Dicks

Den lilla hästtjejen i mig läste och älskade Solveig rider Virvelvind  av Louise Moeri och Britta och Silver på ridläger av Lisbeth Pankhe

Även Silas och den svarta hästen av Cecil Bødker älskade jag, men den var lite för hemsk för att älskas på samma direkta sätt som hästböckerna ovan.

Kanske var jag 9-10-11 år när jag läste de här? Jag minns fortfarande den fysiska spänningen ur  Solveig rider Virvelvind och Fem befriar flygarna.

Jag har lite svårt att välja en bok att läsa i sängen. Jag bär därför med mig ett par tre och väljer genom att läsa första sidan. Fastnar jag, så fortsätter jag att läsa. Annars väljer jag något annat. Mitt sängbord ser därför ut så här as we speak:

Vi har en Malm-sängstomme, så det här är väl snarare huvudgärden än något regelrätt sängbord. Jag försöker att se till att boktornen ska rasa in mot väggen snarare än ner i sängen aka på mitt huvud. Hittills har det gått bra.

För närvarande finns:

Fara vill av Elin Ruuth

Death’s Acre av dr Bill Bass och Jon Jeffersson

När man skalar en lök av Günter Grass

Kvinnor och kakor längs Kyro Älv av Maria Österåker

Kära fiende av Jean Webster

Hundra år av ensamhet av Gabriel Garcia Marques

Okänt offer av Tana French

momo av Signe Hasso

Livet, makten och konsten att våga vara sig själv av Ebba Lindsö

ÖVerklassen i Sverige av Annette Kullenberg

Hur ser era sängbord ut? Och hur väljer ni i-sängen-läsning?

Ett inte oangenämt sätt att tillbringa en av de första vårdagarna på:

(och även om jag är HEMSKT förtjust i kardemummabullar, så vill jag bara förtydliga att jag hade sällskap t fikat. Därav den andra bullen och pressobryggaren 😉 )

Det här är oxå första dagen det här året när jag har haft fingervantar istf tjockvantarna!

Min fina fina syster gav mig ett presentkort på Uppsala English Bookshop i födelsedagspresent. Som jag nu inte vet riktigt vad jag ska använda till. Jag kan helt plötsligt bara komma på böcker på svenska som jag önskar mig. Av svenska författare.

Jag önskar mig lite hjälp med inspirationen: vad ska jag köpa?

Jag har som tappat orden. Jag sitter med händerna på tangenterna och markören blinkar lixom uppfordrande mot mig på skärmen. Jag skriver trevande. Men orden trillar inte ner genom händerna som de brukar. Det är som det inte finns några. Som att tankarna bakom orden inte heller finns.

Som att de är slut.

Jag tappar lixom orden också när jag läser. Tröttbläddrar i boken innan jag somnar. Nästa kväll känner jag inte igen var jag är när jag öppnar boken. Får backa. Nästa lika långt som jag läste kvällen innan.

Kanske är det det som händer i november. Träden tappar löven. Jag orden. (Orken?)

En kik bakåt i bloggen visar att det är det här jag skriver om i november. Så egentligen borde jag inte bli förvånad. Men det tar mig med överraskning ändå. Varje gång, vill jag minnas. Jag har ju bevisligen överlevt förut, så utgångsläget får väl bli att jag gör det igen.

%d bloggare gillar detta: