Böcker jag inte har köpt: fler godbitar på väg

Hos Stringhyllan läser jag följande rader om John Ajvide Lindqvists Låt de gamla drömmarna dö:

Är du nyfiken på vem Ajvide är, vad han har skrivit eller gjort när han inte har ägnat sig åt vampyrer och zombies så kan jag varmt rekommendera den här lilla samling [sic].

Min nya utmaning trogen slänger jag mig in på bibblans hemsida och ingen har reserverat den än! Jag blir först i kön! L-Ä-N-G-T! 🙂

Min födelsedagspresent. Och en till.

Snart på väg hem från The English Bookshop är min födelsedagspresent (formerly known as presentkortet från lillasyster). Paketet väntas innehålla följande:

Lisa Ungers The Sliver of truth, efterföljaren till Beautiful lies.

Kate Mortons The distant hours.

Men våndan, människor, våndan! Innan jag hade bestämt mig! Jag kom först inte på en enda titel på engelska som jag ville läsa.

Jag har aldrig läst något av Kate Morton, men när jag läser det här hos Bokhora, det här hos Calliope och det här hos Cathrines bokblogg, så kunde jag bara inte motstå den. Och att beställa hem efterföljaren till Beautiful lies kändes ganska givet.

Och sen. Råkade jag klicka hem den senaste David Hunter. Från en helt annan bokhandel. Där mina egna kroningar fick användas. Ursäkt: men jag har alla andra böckerna i engelsk pocket, så självklart måste jag ha även den här. Logiskt, visst? Och helt i tänka-på-vad-jag-lägger-pengarna-på-andan oxå, det hör jag ju!

”Beautiful lies” av Lisa Unger

I Pocket och Prassel 2.0 som jag var med i för ca 2 år sedan fick jag boken Beautiful lies av författaren Lisa Unger. Den har hängt med oläst i ett flertal flyttar och nu först var det läge att ta itu med den.

Ridley Jones får en dag ett paket som innehåller ett kort som bland annat föreställer en kvinna som är märkligt lik henne själv. Den innehåller dessutom en lapp med frågan ”Är du min dotter?”. Hon frågar såklart sina föräldrar som såklart vidhåller att hon är deras dotter. Hon tycker dock att de har märkligt otillfredsställande svar på hennes frågor om varför de inte har några kort från när hon var lill-liten eller från när hennes mamma var gravid med henne. Ridley fortsätter att fundera och ställa frågor och får oväntad hjälp av nya grannen ovanför hennes lägenhet, Jake. Det visar sig ju såklart att Ridleys helylletillvaro inte är helyllig öht. Hon upptäcker snart att hennes liv som hon känner till det är en lögn, om än en vacker sådan. Och hon upptäcker att det finns mycket mäktiga intressen som för allt i världen (ganska bokstavligt, faktiskt) vill att lögnerna ska förbli oifrågasatta.

Jag gillar den tydliga berättaren i boken. Allvetande per definition, men utan att avslöja för mycket.

Den här boken är orsaken till att jag kommit väl sent upp ur sängen de senaste morgnarna. Ni vet såna där böcker som man inte kan sluta läsa om kvällarna, för att bokstäverna då skulle försvinna. Det här är en av dem. Händelserna urartar i allt snabbare takt och historien är väl genomtänkt och väl berättad. Som min hemlige bokvän uttryckte det när jag fick boken, så manar den till eftertanke. Men först när man har lugnat ner sig efter läsningen, så förstår man till fullo att uppskatta och reflektera över själva historien, utan att distraheras av biljakter och skottlossning.

Jag vill verkligen inte avslöja för mycket om handlingen, för jag vill inte förstöra läsupplevelsen för er -så iväg till läshörnan med er 🙂

”Norwegian wood” av Haruki Murakami

I min bokhylla har sedan länge Norwegian wood av Haruki Murakami stått. Jag har inte varit sugen på den, då jag har hört att den har varit så olik hans andra böcker. Jag har därmed automatiskt dragit likhetstecken mellan ”olik” och ”dålig”.

Toru hör Beatleslåten Norwegian Wood spelas på ett flygplan. Den får honom att minnas flickan han var kär i när han studerade på universitetet. Hon hette Naoko och var flickvän till Torus ende vän. Vännen tog livet av sig och det går lång tid tills Toru och Naoko träffas igen. Men då slår å andra sidan kärleken till på riktigt. Dock är Naokos psykiska hälsa är skral och hon försvinner iväg till ett vårdhem. Via brevväxling samt utspridda besök på vårdhemmet fortsätter de kontakten. Samtidigt träffar Toru studiekamraten Midori och dras till henne oxå. Han gör klart redan från början att hans hjärta finns hos en annan, men de utvecklar ett varmt och nära förhållande ändå.

Det här är en bok om varm, men svår kärlek. Som inte låter sig hindras av bräcklig psykisk hälsa och vistelsen på ett vårdhem (som för övrigt ligger fantastiskt vackert!). I Norwegian wood är enbart döden ett hinder för kärleken, allt annat kan man hantera sig runt. Den romantiska kärleken mellan Toru och Naoko får hjälp att överleva av omgivningens kärlek till sina medmänniskor.

Det är oxå en bok fylld med skildringar av kärleksfulla och varma relationer (inte enbart kärleksdito). Förhållanden som utifrån sett skulle ses som märkliga, svåra och kanske till och med omöjliga blir fullständigt självklara när man får se dem ur ett inifrånperspektiv. Som att de inte hade kunnat vara på något annat sätt än just precis sådana de är. Sådana får de vara och sådana får de utvecklas och fördjupas.

Jag förundras över den kontakt Toru får med de människor han möter*. Han får mycket snabbt en varm kontakt, som gör att han får höra dessa människors historia. Han kommer dem nära på ett innerligt tillitsfullt sätt som är väldigt vackert.

Mycket riktigt är den här boken annorlunda de andra jag har läst av Murakami. Här stannar vi  t ex i den ”vanliga” världen och det regnar inte konstiga saker från himlen. Men det finns ingenting, ingenting som gör den här boken dålig.

—

*Kanske är det enbart jag som förundras över den värme och tillit som Torus värld är fylld av.

Böcker jag inte har köpt:

I dagens DN Söndag intervjuas JO Nesbö (hur får man till norska ”ö”n på ett svenska tangentbord, btw?) och jag får till mig att han kommer ut med en bok fristående från Harry Hole-serien. Huvudjägarna, på svenska nu i slutet av januari. Om en rekryterare som extraknäcker som konsttjuv för att få ekonomin att gå ihop. Jag försökte läsa Fladdermusmannen, men kom inte ens halvvägs. Gillade den inte. Det nya upplägget låter bättre, däremot.

Istf att knappa in mig på en nätbokhandel för att kolla in titeln, skyndar jag mig att reservera den på bibblan (står fyra i kön). SEN kollar jag in nätbokhandlarna för att se vad den kommer att kosta (174 kr inbunden hos Adlibris). Så mycket kommer jag inte att lägga på pengar för att få boken läst (för den boken skulle jag faktiskt köpa inbunden). Och så mycket kommer jag ist att kunna lägga på annat.

Allt är relativt, så att säga 🙂

Böcker jag inte har köpt: december

Okej, hur har den utmaningens första månad gått? Jo, så här:

Böcker utkomna i pocket:

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay. En berättelse om något jag inte kunde något om: franska polisen medverkar till att tillfångata och senare deportera franska judar utanför Paris. Samtidigt en historia om en familjs mycket hemliga hemlighet. Och om en amerikan i Paris. Fint fint fint!

Allt går sönder av Chinua Achube. En makalöst fantastisk bok om den vite mannens ankomst till Afrika. Ur den svarte mannens perspektiv. Enkelt och därför genialt: vi är känna igbofolket med deras kultur, religion och seder. Ser att deras samhälle har regler, tabun och sätt att hantera konflikter (precis som vilket samhälle som helst, såklart). Och sedan kommer den vite mannen. Och menar att igbofolkets seder och kultur är hedniska och primitiva. Och att den vite mannens sätt är bättre i egenskap av mer utvecklade. En skildring av kolonisation som varje människa borde läsa. Jag läser att den är obligatorisk på universitetsutbildningar i Afrika. Den borde vara obligatorisk läsning i historieundervisningen i alla länder. En av årets största läsupplevelser!

Inbundna böcker jag ändå var tvungen att läsa:

Bumerang av Tatiana de Rosnay. Antoine bjuder sin syster på en resa till det ställe där familjen tillbringade somrarna när barnen var små. Systern Melanie får en flashback från barndomen, men innan hon hinner berätta, så krockar de med bilen och hon blir allvarligt skadad. Det blir till en historia om familjer och kärlek. Bra, men inte lika bra som Sarahs nyckel.

Min kamp av Karl Ove Knausgård.

Summa:

Pengar jag inte lade på böcker: 81 kr

Bibblan var värd för mig: 353 kr.